Är du en av de som nästan alltid delbetalar kreditkortsfakturan istället för att återbetala hela fakturabeloppet? Använd vår checklista för att kontrollera om det verkligen är bästa alternativet för dig.
En undersökning genomförd av Kortio visar att 34 % av de tillfrågade vanligtvis väljer att delbetala sin kreditkortsfaktura. Ett sätt att skjuta upp en del av skulden till kommande månad men som även resulterar i räntekostnad på uppskjutet belopp.
Att delbetala kan vara fördelaktigt i vissa situationer men allt för många väljer att skjuta upp skulden regelbundet vilket kan få flera negativa ekonomiska konsekvenser. Checklistan nedan förklarar de problem som kan uppkomma och visar på vad personer som överväger att delbetala kan tänka på.
Se även: Checklista innan du lånar – minska risken för betalningsproblem
- Har du koll på kostnaden?
Skulle du köpa en tröja, en telefon eller en lunch utan att veta vad det kostar? Det skulle de flesta inte göra. Men väldigt många väljer delbetalningsalternativ vid inköp av lite dyrare produkter utan att reflektera över hur mycket det egentlige kostar över delbetalningstiden. Att veta vad det kostar per månad är inte samma sak som att veta totala summan av räntor och avgifter.
Första steget bör därför vara att räkna ut detta eller kontakta kreditkortsföretaget för att få en uppskattning. Det kan ske med hjälp av Konsumenternas lånekalkyl där bland annat skuldens storlek, ränta och förväntad återbetalningstid kan anges. Därefter visas automatiskt skuldens totala kostnader i ränta och avgifter. Med vetskapen om hur mycket pengar som försvinner i räntor och avgifter blir det lättare att bli motiverad i att betala hela fakturabeloppet nästa månad.
- Vet du att du kan betala sen?
BNPL (Buy now – pay later) är samlingsnamnet för alla betalningslösningar som innebär att produkter och tjänster kan köpas idag och betalas under kommande månader eller år. Ett alternativ som vuxit stort i popularitet men som även ligger bakom både betalningspåminnelser och inkassokrav.
Samtliga BNPL-alternativ bygger på att du som konsument tror dig veta att du i framtiden kan betala ett köp. Svårigheten är däremot att de flesta inte vet hur deras ekonomiska situation ser ut om 6, 12 eller 24 månader. Att välja delbetalning vid en redan ekonomisk ansträngd situation kan alltså innebära ”droppen som får bägaren att rinna över” när ett litet ekonomiskt bakslag kommer. Har du en buffert och krockkudde om det skulle ske?
- Har du redan lån och delbetalningar?
Har du redan ett par delbetalningar aktiva, kanske ett privatlån samt andra skulder? Det är tydliga tecknen på att ekonomin är mycket ansträngd och att ytterligare skulder absolut bör undvikas. Är verkligen inköpet så viktigt att du det är värt en ökad skuldbörda?
Med flera små skulder bör istället prioritet vara att exempelvis kontakta en kommunal budget- och skuldrådgivare för att få hjälp med budget och att hantera privatekonomin.
Är du osäker på vilka lån och krediter du har? Se alla registrerade skulder hos UC via tjänsten Min Upplysning. Men kom ihåg att det enbart är information från de banker och kreditbolag som använder UC som kommer att synas på det utdraget.
- Är det värt att få sämre kreditbetyg?
Kreditbetyg är ett sammanvägt betyg som speglar en persons kreditvärdighet och en funktion som används av samtliga kreditupplysningsföretag. Betyget ligger till grund för om exempelvis lån och kreditkort kan beviljas samt vilken ränta som banker erbjuder på lån utan säkerhet.
En faktor som påverkar kreditbetyget är totalt skuldbelopp och antal långivare. Dessutom kan det påverkas negativt om flera kreditupplysningar tas på personen under en begränsad period. Väljer du delbetalning kan alltså kreditbetyget försämras och framtida möjligheter till lån och krediter påverkas negativt. Om delbetalningen är värt denna försämring beror därmed på om ett lån planeras tecknas inom kort eller inte.
- Ökar det din konsumtion?
Delbetalning kan väljas som ett sätt att få en jämnare betalning, över tid, av ett större belopp. Detta på samma sätt som att premien på en försäkring kan betalas varje månad istället för en gång per år. I detta fall kan det vara en smidig funktion som till och med skapar bättre överblick inom privatekonomin.
För vissa blir däremot delbetalning ett sätt att kunna öka sin konsumtion. Fokus ligger då på månadskostnaden för de saker som köps in och att ”några hundra kronor per månad” alltid kan hanteras inom privatekonomin. Men blir resultatet en större konsumtion bör en varningsklocka ringa. För risken är att du konsumerar mer idag – än du har råd att betala imorgon
- Har du valt räntefri delbetalning för att det är gratis?
Räntefri delbetalning erbjuds av ett stort antal butiker. Det kan exempelvis innebära att skulden återbetalas, utan ränta, i upp till 12 månader. För butikerna blir det ett sätt att ”locka” kunderna att köpa saker eftersom det ändå inte medför någon räntekostnad. Men i det finstilta står det, i de flesta fall, att avgifter behöver betalas. Det kan exempelvis vara 295 kronor i uppläggningsavgift och 29 kronor i månadsavgift. Det är alltså inte gratis.
Även om det skulle vara ränte- och avgiftsfritt finns risker med delbetalningsalternativet. I de flesta fall finns nämligen möjligheten att återbetala skulden på flera olika sätt när väl fakturan skickas ut. Det kan exempelvis vara lockande att betala lite mindre per månad – men då tillkommer direkt räntekostnad och den räntefria perioden bryts.
- Väljs delbetalning för att andra krediter ska betalas?
Väljer du delbetalning för att du inte har råd att betala hela summan direkt? Beror det på att betalning behöver ske på övriga lån och krediter varje månad? Indirekt innebär det att du lånar för att ha råd att låna…
Generell är det enbart samlingslån som är ekonomiskt försvarbara att teckna av personer som redan har många/höga skulder. Att bli begränsad ekonomiskt av sin skuld och utifrån det välja att köpa saker på delbetalning ökar istället risken att bli överskuldsatt.