Kreditupplysningen avgör om man får lånet, lägenheten eller mobilabonnemanget. Ändå bygger mycket av det folk tror om kreditupplysningar på hörsägen. Här är de vanligaste missuppfattningarna, myt för myt, och vad som faktiskt gäller.

Varje gång någon ansöker om kredit i Sverige görs en kontroll mot ett kreditupplysningsföretag. Det gäller alla långivare. Storbankerna, nischbanker som Lån & Spar Bank och butiker som erbjuder delbetalning i kassan är enligt konsumentkreditlagen skyldiga att pröva kundens ekonomi innan de säger ja. Kreditupplysningen är kärnan i den prövningen och omges av en rad seglivade missförstånd.

Myt 1: Man får en betalningsanmärkning om man missar en påminnelse

En betalningsanmärkning registreras först när Kronofogden har fastställt en skuld, vilket sker i slutet av en process med flera steg.

Den missade räkningen blir först en påminnelse, ibland flera. Betalas de inte kommer ett inkassokrav, som ger minst åtta dagars betalningsfrist. Betalas inte heller det kan företaget ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om den som är skyldig pengarna inte invänder mot kravet fattar Kronofogden ett beslut som kallas utslag. Det är utslaget som till slut ger anmärkningen.

Sanningen: Mellan den missade fakturan och anmärkningen finns flera tillfällen att betala, och den som betalar före utslaget får ingen anmärkning alls.

Myt 2: Anmärkningen kommer från Kronofogden

Kronofogden fastställer skulden men för inget register över betalningsanmärkningar. Det gör kreditupplysningsföretagen, i Sverige främst UC, Creditsafe och Dun & Bradstreet. De hämtar uppgiften om utslaget från Kronofogden och sparar den i sina egna register. Det är därifrån banker och butiker får sina svar. Kronofogden har ett eget register över pågående och avslutade mål, men det är en annan sak än kreditupplysningen.

Sanningen: Kronofogden fattar beslutet, men det är kreditupplysningsföretagen som registrerar anmärkningen och visar den för andra.

Myt 3: Man kan betala bort en anmärkning

Att betala skulden tar inte bort anmärkningen. Enligt kreditupplysningslagen får uppgiften om en privatperson sparas i högst tre år från den dag utslaget kom, och den tiden löper oavsett om skulden betalas dagen efter eller aldrig. Det som däremot försvinner när skulden är betald är skuldsaldot, alltså uppgiften om att det finns en obetald skuld hos Kronofogden. En anmärkning utan skuldsaldo bredvid bedöms i regel mildare än en anmärkning med.

Sanningen: Anmärkningen ligger kvar i tre år oavsett vad man gör, men betalas skulden försvinner skuldsaldot, och det väger tungt hos den som läser upplysningen.

Myt 4: Att kolla sin egen kreditupplysning sänker betyget

När man beställer en upplysning på sig själv registreras ingen förfrågan som syns för andra. Alla har dessutom rätt att en gång om året kostnadsfritt få ut de uppgifter kreditupplysningsföretagen har registrerat. Det som däremot syns är när ett företag tar en upplysning i samband med en kreditansökan. Hos UC visas sådana förfrågningar för andra företag i tolv månader.

Sanningen: Att kontrollera sig själv kostar ingenting och syns inte för någon. Det är företagens förfrågningar som lämnar spår.

Myt 5: Många låneansökningar skadar inte så länge man får nej

Varje ansökan som leder till en kreditupplysning registreras som en förfrågan, oavsett svaret. Flera förfrågningar på kort tid tolkas av många långivare som ett tecken på att personen har svårt att få kredit, även utan anmärkning. Det är ett skäl att läsa bankens grundkrav innan man ansöker och att inte skicka samma ansökan till fem banker samtidigt. Jämförelsetjänster som tar en enda upplysning för flera banker är ett sätt att komma runt problemet.

Sanningen: Ett nej syns lika mycket som ett ja. Det är antalet förfrågningar som räknas, inte utfallet.

Myt 6: Alla kreditupplysningsföretag visar samma sak

Grunduppgifterna är desamma eftersom de kommer från samma offentliga källor, bland annat Skatteverket och Kronofogden. Men företagen skiljer sig åt i vad de lägger till. UC får in uppgifter om befintliga krediter från de banker som är anslutna, och visar förfrågningar. Creditsafe visar inte förfrågningar på samma sätt. Det betyder att två långivare kan se delvis olika bilder av samma person beroende på vilket företag de använder.

Sanningen: Botten är gemensam, men toppen skiljer sig. Vilket företag banken använder påverkar vad den ser.

Myt 7: Bankerna tittar bara efter anmärkningar

Anmärkningen är den uppgift som oftast ger ett direkt nej, men den är långt ifrån den enda. Banken ser inkomst enligt den senaste deklarationen, befintliga lån och krediter, förfrågningar, folkbokföring och eventuellt skuldsaldo. Till det kommer bankens egen kalkyl över vad som blir kvar att leva på efter boende, lån och hushållets kostnader. Två personer utan anmärkning med samma lön kan därför få olika besked, och olika ränta, beroende på resten av bilden.

Sanningen: Anmärkningen är det snabbaste nejet, men inkomst, befintliga skulder och hushållskalkylen avgör både svaret och räntan för alla andra.

Det korta svaret

Kreditupplysningen är en sammanställning av offentliga uppgifter och uppgifter från långivare, inte en bedömning av personen. Den som vill veta vad som står där kan beställa den gratis, och den som planerar att ansöka om kredit gör klokt i att göra det först.